För personer ur det "Gamla Förbundet" är bortaseger mot HJK någonting väldigt unikt och magiskt. För en som läser statistik ser det hela ändå lite mer realistiskt ut. Sedan 2006 har HJK och Åland United spelat 52 tävlingsmatcher mot varandra. Av dessa har HJK vunnit 21. 12 gånger har det hela slutat oavgjort och söndagens seger var Åland Uniteds 19e genom tiderna. Lätt att vinna mot de blåvita i Helsingfors har det dock aldrig varit.
Förutsättningarna för söndagens match var klara. Detta var en toppmatch som kommer att påverka serien ända in i kaklet. HJK gick in som tvåa och Åland United som trea. Den snöpliga och tumultartade förlusten på Wiklöf Holding Arena i april fanns även inpräntad i de allra flesta näthinnor och blodomloppsfunktioner. Det saknades inte nerv då matchen sparkades av tidigt på eftermiddagen inför närmare 500 åskådare.
Till spelet hör, precis som närkamper mellan spelare en psykologisk och taktisk kamp mellan tränarna. Dagens vinnare i den senare blev utan tvekan Steve Beeks, som fick se sitt lag rulla upp målchanser redan från matchens början. Anna Nurmis inlägg i den 7e minuten tog i HJKs ribba och klarerades sedan över kortlinjen till hörna. Den hörnan slogs, likt de flesta av Åland Uniteds hörnor, av Riikka Lilja. Bollen kom som sig bör mot bakre ytan och där fanns Sanni Ojanen som med ett klassiskt nickmål förde upp bortalaget till 0-1. Ett mycket välgjort fotbollsmål!
Åland United fortsatte hota, främst bakom HJKs wingbacks. Silja Tuominen missade framför mål i 15e minuten och Dana Leskinen fick inte till ett kontrollerat avslut då hon framspelades av Lilja i den 24e minuten. Annika Laihanen i HJK målet fick dock kasta sig för att rädda. HJK är dock ett livligt lag som aldrig lämnar en ostörd. Peppi Kontturi tvingade Jessica Kiviaho till en räddning i 25e minuten och sedan i 28e var det riktigt nära mål då Maaria Roth fick avsluta vid bakstolpen efter en hörna. Jessicas paradräddning höll målet rent denna gång.
Bägge målvakt kom åt att briljera under första halvlek. Dana Leskinens skott mot krysset i 32a minuten räddades av Laihanen på ett sätt som nog kunde platsa i vilken highlightsändning som helst världen över. Tre minuter senare var det Olivia Ulenius som stod för konsten. Först släppte hon bollen förbi sig på mittfältet. Sedan löpte hon rakt in i straffområdet där hon fick tillbaka bollen av Leskinen. Avslutet gick dock snäppet förbi mål. I den 41a minuten satt den dock mellan ramarna. Sanni Ojanen spelade fram till Taylor Aylmer, som efter att ha avancerat 15-20 meter slog en fantastisk boll mellan HJKs försvarare till en av matchens stora profiler, Hailey Whitaker. Hailey avancerade inåt och slog ett lågt inlägg på vilket Olivia fanns att möta och 0-2 hade där sett Världens ljus.
Ifeoma Kulmala blåste av för halvtid utan att ha gett en enda minuts tillägg under första halvlek. Denna match gjorde förresten domaren en alldeles briljant insats. Bör sägas när orsak finns. Under halvtidsvilan förstärkte Steve Beeks de positiva sakerna i lagets spel och uppmanade laget att vara beredda på förändringar hos HJK.
Förändring eller ej. Två spelarbyten gjorde Arttu Heinonen i halvtid och bara två minuter in i halvleken kom en av inhopparna, Emilia Kupsanen att avancera efter en liten felbedömning i Åland Uniteds försvar på mittplan. Kupsanen spelade sedan in framför mål och där var Lilli Halttunen först på boll. Med Halttunens första ligamål hade HJK således reducerat till 1-2 i den 48e matchminuten.
HJK såg därmed sin chans att vända matchen. Dock blev det Åland United som skapade fler målchanser. Riikka Lilja, Dana Leskinen och Aada Törrönen hade alla avslut, ofta efter fina kombinationer där Silja Tuominen, Taylor Aylmer, eller för den delen Hailey Whitaker varit delaktiga. Inget mål dock, precis som inte heller i andra ändan trots en ökande press mot Åland Uniteds straffområde. Sedan i den 65e minuten inträffade ett lite förlösande ögonblick då Liljas hörna nickades i mål av Anna Nurmi. 1-3 var det där och om man inte hade sett så mycket fotboll hade man trott att det var klart med detta. 25 minuter är ändå en lång tid i fotboll. HJK var inte beredda att ge upp.
Trots aktivt spel och flera avslut av Ria Karjalainen, av vilka ett genererade en retur som sattes i mål av Lotta Lindström men dömdes bort för offside, Linda Nyman och Lilli Halttunen kunde Kiviaho hålla sitt mål rent. Istället fick Aada Törrönen träff då hon från liten vinkel lyfte bollen över Laihanen och gjorde 1-4 i den 70e minuten.
Det blev inte fler mål, fast det nog svängde och spelades livligt ända till slut. Åland United kunde kontrollera matchen och kvittera ut tre stora poäng. Även en årsdebut fick vi se, då Minna Kurtén i slutet fick komma in för att spela sina första minuter i årets Nationella Liga. I och med att KuPS också vann sin match stiger Åland United nu upp på andra plats i tabellen samt skuffar HJK ner till trea. Mycket är ännu kvar, men läget är onekligen kittlande. Nu blir det cupspel, för Åland Uniteds del borta mot TPS inkommande torsdag, och sedan landslagsuppehåll. Nationella Ligan fortsätter sedan lördagen den 22/7 hemma mot ONS. Då hoppas jag ni vill finnas där för nu jagar vi stora saker!
Åland Uniteds lag: Jessica Kiviaho- Anna Nurmi, Senja Salo, Sanni Ojanen, Hailey Whitaker- Taylor Aylmer- Olivia Ulenius, Silja Tuominen (82a Anni Hakasalo), Riikka Lilja (91a Minna Kurtén)- Dana Leskinen (63e Tilda Råtts), Aada Törrönen
Foto Sascha Zachhuber
